Ett år efter sjukskrivningen och jag vågar mig på att säga att jag är rehabiliterad! Efter ett år av soulsearching och letandet efter inre frid(a) har jag nog äntligen hittat den person som jag vill vara. Den senaste veckans prövningar har fått mig att inse att jag är rotad och trygg i mig själv. Jag känner ett inre lugn hur mycket det än stormar. Och att den viktigaste människan i mitt liv är jag. Jag står på mig, vågar säga vad jag tycker och tänker, och tänker aldrig mer låta någon trampa på mig. Jag är redo att växa ytterligare av nya utmaningar. Och känner mig faktiskt (yikes/jinx?) redo att slå blomma ut och öppna mitt hjärta for some serious shit! BRING IT ON!
Way to go Frida!
SvaraRaderaTack Jempa! Ses snart!
SvaraRaderaHurra, du är alltså bäst Frida! Pussar från Sälen.
SvaraRaderaAlla är så själviska! Är det ingen som tänker på mig utom jag?
SvaraRadera^^ Kram på dig. Sounds freakin awesome!!!!
Har du bloggat om vad du gått igenom tidigare? Isåfall, ungefär när, så jag kan läsa om det...jag söker nämnligen med ljus och lykta efter folk som gått igenom och tagit sig igenom. Såg att du dansat in i väggen. Well, jag har valsat in där själv. Tre gånger! Alltså, jag är INTE bra på rehabiliteringsbiten. Uppskattar verkligen råd och tips om du orkar och vill!
SvaraRaderaHär är ett inlägg som länkar till texter om när jag mådde dåligt.
SvaraRaderahttp://fancylane.blogspot.se/2011/10/kalla-mig-doktor-frida.html
Jag är ett komplicerat fall med många faktorer; dåligt på jobbet, duktig flicka, sköldkörtelproblem, extrem d-vitaminbrist, pco...
Du får gärna skriva till mig på fejjan eller maila frida . nordin @ passagen . se så kan vi prata vidare där.
Kram
Tack Frida. Nu har jag even varit så straight forward och skickat både meddelande och friend-request till dig. Så fräck är jag :D
SvaraRadera