2011-05-21

Giftasmaterial...

Jag har träffat en sån. Känner honom knappt. Det är knäppt. Han har knappt märkt mig. Men första gången jag träffade honom tänkte jag "Den där mannen vill jag gifta mig med!". För han är en man. Men ser pojkaktig ut. Än så länge har jag bara vågat mig på att skämta om hångel. Och rodnat lite klädsamt så där efteråt. Ibland är det bara skönt att känna att man faktiskt lever. Även om det inte blir han och jag som lever lyckliga resten av livet ;-)

PS: Fast om det finns en "mening" med min sjukskrivning - låt det vara HAN!

5 kommentarer:

  1. Vill ha mer info, sänd mail.
    pussar

    SvaraRadera
  2. Håller alla tummar, mer för att du ska få må bättre än något annat, men självklart för alla romantiska utflykter du gör också (är ju lite sen med kommentaren så har ingen aning om det fortfarande är aktuellt, liksom)!

    SvaraRadera