Sweet dreams - ännu en insikt

Det är märkligt hur man vänjer sig.
Både vid att ha något extra fint i sitt liv – och att förlora det.
Tiden med The Teacher känns nästan som en dröm.
Känns nästan konstigt hur snabbt jag kom över det. Vet inte om det handlar om hur annorlunda jag är som person idag (starkare).
Eller om det handlade om oss två. Ibland behöver man kanske bara få lite distans? För att inse att det inte var "rätt". Även om det kändes rätt just när man var mitt uppe i det.
Wouldn’t trade it – wouldn’t want it again.
Mycket konstigt. Men ännu en INSIKT!
Och trots att det bara gått nån månad känner jag mig redo för nya drömmar.
"Du får inte ha mig som en dröm när jag vill va din verklighet"
I know. Men nånstans måste man ju börja...
Sweet dreams... ;-)