Vardagshjältar

Att förvandlas till en gammal gumma med liggsår (och inte på det roliga sättet) kräver drastiska åtgärder. En hjärna som går på högvarv. Men en kropp som max kan pendla mellan soffan och sängen. Och förfäran när man får en glimt av Rudolf med den tuffsiga pälsen i spegeln. What to do???Thank God för kompisar som fixar massa avsnitt av serier jag gillar. Heja Jimmy! Ingen "Biggest Loser" vän där inte! Utan en av mina "Heroes". PUSS

Eller filmer som man ärvt av Anni-Frid. Även om man inte gillade magin så gillade jag att dräggla åt Hugh Jackman! Den där sexualla frustrationen you know. Fast han är kanske mer bli-pappa-åt-mina-barn-material. Nåväl...

Eller komplimanger när man behöver det som mest.
Tack Teacher! Du ser nåt i mig som jag inte alltid ser själv (och speciellt inte under influensatider!!!). Att jag alltid var så himla genomsnäll och mysig OCH alltid var så söt och snygg och se på oavsett tid på dygnet och oavsett CENCUR!
Ja, vi har fortfarande kontakt och befinner oss i nåt slags förvirrat kompisstadie (förvirrat i MIN värld alltså) men jag har inte gjort nån big deal av det på bloggen. Jag har ju lärt mig läxan av att alla inte vill lämna ut sig. Men det här får du tåla (när du tjuvläser det här som jag vet att du gör ibland ;-) TACK för att du får illusionen att kännas som verklighet!!!!

Och världens gulligaste mormor som ringer och är arg på sig själv för att hon inte orkar handla åt mig när jag är sjuk i och med att jag alltid hjälper henne. KÄRLEK!!!

Fan! Mitt dåliga samvete påminner mig om att jag måste ringa farmor som efterlyst mig... Räcker med att mamma gjorde det! "Lever du???? Du har inte svarat på mina mails!!!"

Snart back to my normal self igen... Snart...
Kanske till och med orkar jobba imorgon? Kanske...


PS; Och f'låt Teresie för att rubriken säkert fick dig att tro att jag mognat lite att skriva nåt djupt och seriöst och inte bara om mig själv. Du vet, de är de där sanningarna om mig, kvinnorna och oliverna ;-)