Tinar upp...

Jag vet inte om det är fluxetinet, d-vitaminerna, b-vitaminerna, kinesiologin, stresshanteringsgruppen, samtalen under min sjukskrivning men äntligen börjar jag känna att någonting händer inom mig. Jag känner mig inte alltid "nyvaken". Den tunga huvan är inte alltid på. Jag blir inte andfådd av allt. Jag orkar andas. Och jag orkar göra upp planer. Ska dock inte gå från noll till hundra nu! Step by step som sagt. Bara underbart att stegen känns lite lite lättare!!!

Lunchdate Beyond Sizes

Stockholm fick finbesök! Fina-Thina kände sig som hemma hos mig ;-)

Jag introducerade henne för Wagamama (what else?)
Sen träffade vi hennes underbara kompis Åsa.

En fin dag innan jag stressade vidare till min stresshanteringsgrupp ;-)

Hemmablind!

Haha! Är det månne Fröken Pralin som gjort detta nån gång under sina hotellvistelser? Upptäckte det precis på köksfläkten. Kanske var veckor sen de sattes dit? Oavsett när och av vem... gulligt!!!

Varför jag MÅSTE rensa!

FUCK!!!!!!!!

- 1.5

Nä då, bli inte oroliga. Det här ska inte bli en bantningsblogg. För det första avskyr jag ordet "banta" och dessutom är det ju hälsan jag vill åt. Men... när man kämpar och tar tag i alla bitar för sitt välmående så är det kul att se att även vågen samarbetar för en gångs skull! Speciellt med tanke på att man dessutom har PCO som gör det ännu svårare! Åh, kanske blir det hälsa 2011 ändå? ;-)

Nöjda "kunder"

Hur fin blev inte Tickamobster i min gamla klänning?

Hur fin som helst! Läs hennes nöjda inlägg här.

Bild lånad från Tickamobsters blogg

Trädgårdsdags igen!

Happy news! Mitt favvoställe TRÄDGÅRDEN öppnar snart för säsongen!
Dock såg inte Cicci och Sofi lika övertygade ut när vi promenerade förbi där efter premiärbesöket på thaibåten.

Stop watching TV?

 

 Fick äntligen hem min fina poster från Holstee (foto kommer så fort den är uppsatt). Fick lite fina stickers med i paketet. Två klistermärken med samma budskap. Någon som försöker säga mig något? Nä, jag är inte redo att göra slut med min TV... än!

Vi måste nog göra slut nu

Du är min bästa vän och min värsta fiende.
Men vi kan inte hålla på att träffas varje dag.
Du får mig glad men samtidigt får du mig ledsen och ger mig dåligt samvete.
Jag är stolt att jag hållit mig ifrån dig i en vecka.
Att jag knappt druckit läsk. Knappt ens kolsyrat vatten.
Jag säger inte att vi gjort slut för alltid (det leder till ha-begär).
Men jag vågar mig på att säga att vetskapen att jag faktiskt klarar mig en dag utan dig är en stark insikt!
Vet inte om det beror på fluxetinet, att jag verkligen försöker sluta stressa och därmed heller inte stressar i mig sånt jag inte behöver eller bra ren och skär viljestyrka?
Så mitt älskade godis, ropa inte på mig i matvurubutikerna. Låt mig bara gå förbi…
/Godisgris 77

Lets make them happily ever after

Det går nog inte att vara vackrare som brud. Snyft!