.
Jag har ju känt mig trött ett bra tag. Och jag blir alltid livrädd när tröttheten håller i sig för länge. Först trodde jag att det var "livet". Sen började jag känna av tröttheten på andningen. Över bröstet. Typiskt symptom jag lärt mig känna igen när det är D-vitaminbrist eller något med sköldkörteln. Stod på mig mot husläkaren att få ta BÅDA proverna även om han inte trodde att D:t skulle visa nåt. But it did. Båda värderna var dåliga. Suprise! Jag är min egen läkare... igen. Men... tröttheten försvann inte riktigt trots trippel D-dos och ökat levaxin. Idag hade jag återbesök hos Hjärtspecialistmottagningen för mitt höga blodtryck. Jag slutade på eget initiativ att äta blodtrycksmedicinen för några månader sen när trycket var bra för jag vill inte äta medicin i onödan. Fail! Nu var undertrycket högt igen. Jag vill inte vara 35 år och behöva äta blodtrycksmedicin. Vill inte. Även om det beror på arvet (läkarens tes), hormoner och stress (min) vet jag ju att mycket säkert beror på min övervikt också. Och när det gäller hälsa och inte skönhet så måste man ju faktiskt göra något åt det. Typ promenera mera. Använda löpbandet. Men för att göra det måste jag orka upp i tid på morgonen. Fördelen med upptäckten är att läkaren trodde att min trötthet skulle försvinna ASAP när jag börjar äta medicinen igen. Lets hope!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar