2009-06-22

Isa

Så kom hon. Caesars lillasyrra. Som fick det fina namnet "Isa".
Jag är inte alls redo för att bli mamma, men det finns inget så bedårande som bebisar. Eller när ens älskade kompisar får barn. Det var nog tur att Isa inte ville lämna mamma Ciccis trygga famn, för att få hålla henne och känna lugnet (bebisar brukar ha den effekten på mig) hade nog triggat tårkanalerna... Och tur att Cicci älskade den lilla, lilla sailordressen :-)
Sorgligt att höra att älsklingskatten Mongis gått bort. Trots det hemska namnvalet jag gav honom när vi var yngre (han var döv) så blev han hela 18 år. Lite som att han försvinner precis när Isa kommer. My work here is done...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar