Minnen...

En annan sak som kan hända när man flyttstädar är att man hittar en kartong med gamla brev. (Jag har fan sparat på ALLT). Vissa vykort var roliga att läsa som gamla rader från tjejgänget på semester. Eller bittersweet memories när jag hittade brevhögen från min första pojkvän (sötnosen gillade nog verkligen mig trots allt). Men det mest påtagliga var när jag hittade breven från min älskade släkting "Bettan" (Elisabeth) som togs ifrån oss alldeles för tidigt. Hon var lika gammal som mig när hon gick bort i cancer. Och det slog mig att jag befinner mig mitt i händelsernas centrum och har hela livet framför mig. Och hennes fina liv tog slut alldeles för fort. Jag lever med hennes saker. Skyltdockshuvudet som alltid står på hedersplats. Dricker ur hennes blåa dricksglas. Hon finns med mig varje dag. Hon var min idol när jag var liten. Men jag tror att hon hade blivit stolt över den person jag blivit idag.